17/02-10 21:15
Heppa!
Idag va jag i skolan, så jag lyckades alltså pallra mig till skolan idag. Men jag försov mig iaf, men jag hann att duscha hemma & sminka mig gjorde jag på skolan. Sedan gick jag till Moa innan vi börja skolan.
Jag hade som vanligt träslöjd på morgonen, med alla underbara Hasselabor. Sen hade jag bild, lunch, svenska-engelska och elevensval. Det va sista gången vi hade tjejcirkel, vi har aldrig haft en riktig gång eftersom vi bara är 5 stycken i den gruppen. Så vi fick inte ha de färdigt eftersom vi va så få. Lite dåligt tycker jag, men de gör inte så mycket.
Menmen, skitsamma.
Gud vad less jag blir på pojkar som talar om för tjejer hur doms utseende & kropp ser ut!
Hur idiotisk får man vara att man säger till en tjej att hon är fet,ful & har fläskig mage & ben osv..
Så jävla dumt! Vissa tar åt sig mer än andra. Vissa kan tänka på de flera dagar, att hon är fet, ful osv..
Att ens tänka tanken att säga det till personen gör mig spyfärdig!
Tonåren är tjejers mest känsligaste ålder. Flickor i den ålden brukar ha väldigt dåligt självförtroende & det hjälper ju inte att man vräker ut sig sånna saker då, utan tvärtom.
Killar kan säker också ta illa upp, men visar inte det på samma sätt & tjejer tänker sig lite mer för vad dom säger om sånt.
Alla tjejer kan inte se ut som pinn smala modeller. Det kan ju nästan se lite bättre ut när flickor har lite hull istället för anoroxida modeller.
Det är så onödigt och idiotiskt att säga sånt. Dom kan ju även säga till en tjej som mår jätte dåligt över att hon är större än alla andra, så kan dom ha rygg att säga att dom är fet! Jag blir så arg över sådant!
Tankar!
Jag har nog inte hittat vem jag själv är riktigt än, eller jo. Eller jag vet inte ens det. Men vet man inte ens det så har man nog inte det.
Varför är jag så rädd hela tiden? Ligger det något i det kanske? Att jag har vart med om saker som gör att jag lätt blir rädd? Det är nog så, men jag vill inte ha det så. Jag orkar inte gå runt och vara osäker & lättskrämd hela tiden. Jag är trött på det nu. Jag vill inte ha det så. Men jag kan ju inte göra något åt det heller. Jag vet inte vad jag ska göra för att det ska bli bra. Menmen, det är väl bara att ta det med en nya salt och hoppas på att det blir bättre.
Idag va jag i skolan, så jag lyckades alltså pallra mig till skolan idag. Men jag försov mig iaf, men jag hann att duscha hemma & sminka mig gjorde jag på skolan. Sedan gick jag till Moa innan vi börja skolan.
Jag hade som vanligt träslöjd på morgonen, med alla underbara Hasselabor. Sen hade jag bild, lunch, svenska-engelska och elevensval. Det va sista gången vi hade tjejcirkel, vi har aldrig haft en riktig gång eftersom vi bara är 5 stycken i den gruppen. Så vi fick inte ha de färdigt eftersom vi va så få. Lite dåligt tycker jag, men de gör inte så mycket.
Menmen, skitsamma.
Gud vad less jag blir på pojkar som talar om för tjejer hur doms utseende & kropp ser ut!
Hur idiotisk får man vara att man säger till en tjej att hon är fet,ful & har fläskig mage & ben osv..
Så jävla dumt! Vissa tar åt sig mer än andra. Vissa kan tänka på de flera dagar, att hon är fet, ful osv..
Att ens tänka tanken att säga det till personen gör mig spyfärdig!
Tonåren är tjejers mest känsligaste ålder. Flickor i den ålden brukar ha väldigt dåligt självförtroende & det hjälper ju inte att man vräker ut sig sånna saker då, utan tvärtom.
Killar kan säker också ta illa upp, men visar inte det på samma sätt & tjejer tänker sig lite mer för vad dom säger om sånt.
Alla tjejer kan inte se ut som pinn smala modeller. Det kan ju nästan se lite bättre ut när flickor har lite hull istället för anoroxida modeller.
Det är så onödigt och idiotiskt att säga sånt. Dom kan ju även säga till en tjej som mår jätte dåligt över att hon är större än alla andra, så kan dom ha rygg att säga att dom är fet! Jag blir så arg över sådant!
Tankar!
Jag har nog inte hittat vem jag själv är riktigt än, eller jo. Eller jag vet inte ens det. Men vet man inte ens det så har man nog inte det.
Varför är jag så rädd hela tiden? Ligger det något i det kanske? Att jag har vart med om saker som gör att jag lätt blir rädd? Det är nog så, men jag vill inte ha det så. Jag orkar inte gå runt och vara osäker & lättskrämd hela tiden. Jag är trött på det nu. Jag vill inte ha det så. Men jag kan ju inte göra något åt det heller. Jag vet inte vad jag ska göra för att det ska bli bra. Menmen, det är väl bara att ta det med en nya salt och hoppas på att det blir bättre.
17/02-10 00:28
Hellu!
Idag vart det ingen skola, p.g.a att jag försov mig -.- Tänkte igår innan jag somna att jag skulle försova mig idag, jag kände det på mig. Men jag försökte tänka att jag inte skulle göra de. Om jag hade dom tankarna skulle jag kanske inte göra det heller... Men jo, de gjorde jag. Så jag vaknade vid 9 & vart grinig på mig själv. Sen kom pappa hem, så då vaknade jag igen, men han var bara hem en snabbis. Så jag somna om. Sen vaknade jag några gånger, men jag klev upp 16:23, vilken osis. Men men, det va ju skönt att sova iallafall, men de blir svårare att somna inatt istället.
När jag klev upp tände jag en brasa, sen snabb diskade jag och sminkade jag mig, även fast jag bara skulle vara hemma. Men jag tänkte lura pappa att jag hade vart i skolan först, men sen ångra jag mig, för tänk om läraren skulle ringa hem om att jag inte va i skolan idag (eftersom jag inte ringde skolan & sjukanmälde mig) För hade jag ljugit för honom först, sen ringer skolan & säger att jag inte va där, så skulle han naturligtvis tro på skolan, då hade det blivit ett jävla liv. Han blir ju inte så glad över att jag är hemma heller, men han blir nog argare om jag ljugit för honom. Så jag berättade att jag inte va i skolan, så han vart inte alls arg.
Men han vart jätteglad över att jag tänt en brasa. Så de va nog de som gjorde att han inte vart arg.
Det är så mycket prov och plugg nu igen! Jag orkar verkligen inte med det.
Justja, praon gick jätte bra förra veckan, jag fick göra lite olika saker.
Tankar!
Många känner sig älskade varje dag, av sina föräldrar, vänner, släkt & av andra.
Jag får aldrig känna mig riktigt älskad för den jag är i skolan.
Jag känner mig sällan älskad av min pappa, för han visar det aldrig.
Vänner, är sällan.
Släkten dom bor låångt bort, så där är ingen idé att jag ens försöker.
Jag tänkte härom dagen, att de kanske inte är meningen att jag ska må bra i mitt liv? Eftersom jag aldrig har vart rikigt lycklig. Sen tänkte jag på att alla vet ju vad dom vill jobba med, kanske inte precis vad men på ett ungefär. Jag har absolut ingen aning. Så det kanske inte finns en framtid för mig? Att jag kommer dö innan gymnastiet eller arbetslivet? Ganska skönt endå. För man måste ju få det bättre efter döden endå? Det borde ju vara så tycker jag.
Abslout jag har jätte fina vänner, men det kanske inte räcker jämt? Att man kanske behöver känna sig trygg & älskad när man är hemma också? Att man inte har det så måste ju göra en förstörd endå.
Så nu kanske det är dags att lämna allt & flyga upp dit & börja om från början?
Jag har ingen livslust kvar alls längre. Jag vill bara vara någon annan stanns.
Idag vart det ingen skola, p.g.a att jag försov mig -.- Tänkte igår innan jag somna att jag skulle försova mig idag, jag kände det på mig. Men jag försökte tänka att jag inte skulle göra de. Om jag hade dom tankarna skulle jag kanske inte göra det heller... Men jo, de gjorde jag. Så jag vaknade vid 9 & vart grinig på mig själv. Sen kom pappa hem, så då vaknade jag igen, men han var bara hem en snabbis. Så jag somna om. Sen vaknade jag några gånger, men jag klev upp 16:23, vilken osis. Men men, det va ju skönt att sova iallafall, men de blir svårare att somna inatt istället.
När jag klev upp tände jag en brasa, sen snabb diskade jag och sminkade jag mig, även fast jag bara skulle vara hemma. Men jag tänkte lura pappa att jag hade vart i skolan först, men sen ångra jag mig, för tänk om läraren skulle ringa hem om att jag inte va i skolan idag (eftersom jag inte ringde skolan & sjukanmälde mig) För hade jag ljugit för honom först, sen ringer skolan & säger att jag inte va där, så skulle han naturligtvis tro på skolan, då hade det blivit ett jävla liv. Han blir ju inte så glad över att jag är hemma heller, men han blir nog argare om jag ljugit för honom. Så jag berättade att jag inte va i skolan, så han vart inte alls arg.
Men han vart jätteglad över att jag tänt en brasa. Så de va nog de som gjorde att han inte vart arg.
Det är så mycket prov och plugg nu igen! Jag orkar verkligen inte med det.
Justja, praon gick jätte bra förra veckan, jag fick göra lite olika saker.
Tankar!
Många känner sig älskade varje dag, av sina föräldrar, vänner, släkt & av andra.
Jag får aldrig känna mig riktigt älskad för den jag är i skolan.
Jag känner mig sällan älskad av min pappa, för han visar det aldrig.
Vänner, är sällan.
Släkten dom bor låångt bort, så där är ingen idé att jag ens försöker.
Jag tänkte härom dagen, att de kanske inte är meningen att jag ska må bra i mitt liv? Eftersom jag aldrig har vart rikigt lycklig. Sen tänkte jag på att alla vet ju vad dom vill jobba med, kanske inte precis vad men på ett ungefär. Jag har absolut ingen aning. Så det kanske inte finns en framtid för mig? Att jag kommer dö innan gymnastiet eller arbetslivet? Ganska skönt endå. För man måste ju få det bättre efter döden endå? Det borde ju vara så tycker jag.
Abslout jag har jätte fina vänner, men det kanske inte räcker jämt? Att man kanske behöver känna sig trygg & älskad när man är hemma också? Att man inte har det så måste ju göra en förstörd endå.
Så nu kanske det är dags att lämna allt & flyga upp dit & börja om från början?
Jag har ingen livslust kvar alls längre. Jag vill bara vara någon annan stanns.
Tjallalalla
Hejsan! Idag kom pappa in vid 7 på morgonen & sa att jag fick stanna hemma om jag ville, såklart tog jag chansen :) Så jag stannade hemma idag. Jag vaknade ganska många gånger innan jag klev upp, men vid 15:32 klev jag upp & diskade och lite sådant. Sen kollade jag ut & oj vad mycket det hade snöat! Men pappa ville skotta själv idag, så jag stannade inne & skrev 6-7 sidor i en bok. Nu snart ska jag ut & ropa på min duktiga pappa som har skottat i flera timmar att det är mat.
Jag provade devote, en annan blogg sida, för jag förstår ju inte så mycket på blogg.se, men jag kan ju säga at jag inte fatta ett skit på devote! Så de skippar vi & jag fortsätter blogga lite då & då här. Men jag tycker de känns så onödigt för min del när jag ska skriva om min vardag här, för de händer inte så mycket, mer än att jag är i skolan :p haha.
Min blogg är ju ganska tråkig eftersom jag inte fattar mer än att skriva här & att ändra design med dom som finns :p Men de spelar ju ingen roll eftersom jag inte skriver här så ofta, & de är mer för min egen skull & jag reklamerar inte min blogg alls. Jag skriver mer här för att jag vill skriva av mig lite ibland & sånt.
Jag har även matteprov imorgon. Ekvationer & algebra.. De är inte det roligaste kapitlet. Men jag är ganska stolt över mig själv, för jag fatta typ ingenting av de förra veckan, men nu börjar jag förstå. Så de känns jätte bra. Menmen, jag kanske skriver lite senart, nu ska jag laga mat åt min far. Byyebyee
Jag provade devote, en annan blogg sida, för jag förstår ju inte så mycket på blogg.se, men jag kan ju säga at jag inte fatta ett skit på devote! Så de skippar vi & jag fortsätter blogga lite då & då här. Men jag tycker de känns så onödigt för min del när jag ska skriva om min vardag här, för de händer inte så mycket, mer än att jag är i skolan :p haha.
Min blogg är ju ganska tråkig eftersom jag inte fattar mer än att skriva här & att ändra design med dom som finns :p Men de spelar ju ingen roll eftersom jag inte skriver här så ofta, & de är mer för min egen skull & jag reklamerar inte min blogg alls. Jag skriver mer här för att jag vill skriva av mig lite ibland & sånt.
Jag har även matteprov imorgon. Ekvationer & algebra.. De är inte det roligaste kapitlet. Men jag är ganska stolt över mig själv, för jag fatta typ ingenting av de förra veckan, men nu börjar jag förstå. Så de känns jätte bra. Menmen, jag kanske skriver lite senart, nu ska jag laga mat åt min far. Byyebyee
