17/02-10 00:28
Hellu!
Idag vart det ingen skola, p.g.a att jag försov mig -.- Tänkte igår innan jag somna att jag skulle försova mig idag, jag kände det på mig. Men jag försökte tänka att jag inte skulle göra de. Om jag hade dom tankarna skulle jag kanske inte göra det heller... Men jo, de gjorde jag. Så jag vaknade vid 9 & vart grinig på mig själv. Sen kom pappa hem, så då vaknade jag igen, men han var bara hem en snabbis. Så jag somna om. Sen vaknade jag några gånger, men jag klev upp 16:23, vilken osis. Men men, det va ju skönt att sova iallafall, men de blir svårare att somna inatt istället.
När jag klev upp tände jag en brasa, sen snabb diskade jag och sminkade jag mig, även fast jag bara skulle vara hemma. Men jag tänkte lura pappa att jag hade vart i skolan först, men sen ångra jag mig, för tänk om läraren skulle ringa hem om att jag inte va i skolan idag (eftersom jag inte ringde skolan & sjukanmälde mig) För hade jag ljugit för honom först, sen ringer skolan & säger att jag inte va där, så skulle han naturligtvis tro på skolan, då hade det blivit ett jävla liv. Han blir ju inte så glad över att jag är hemma heller, men han blir nog argare om jag ljugit för honom. Så jag berättade att jag inte va i skolan, så han vart inte alls arg.
Men han vart jätteglad över att jag tänt en brasa. Så de va nog de som gjorde att han inte vart arg.
Det är så mycket prov och plugg nu igen! Jag orkar verkligen inte med det.
Justja, praon gick jätte bra förra veckan, jag fick göra lite olika saker.
Tankar!
Många känner sig älskade varje dag, av sina föräldrar, vänner, släkt & av andra.
Jag får aldrig känna mig riktigt älskad för den jag är i skolan.
Jag känner mig sällan älskad av min pappa, för han visar det aldrig.
Vänner, är sällan.
Släkten dom bor låångt bort, så där är ingen idé att jag ens försöker.
Jag tänkte härom dagen, att de kanske inte är meningen att jag ska må bra i mitt liv? Eftersom jag aldrig har vart rikigt lycklig. Sen tänkte jag på att alla vet ju vad dom vill jobba med, kanske inte precis vad men på ett ungefär. Jag har absolut ingen aning. Så det kanske inte finns en framtid för mig? Att jag kommer dö innan gymnastiet eller arbetslivet? Ganska skönt endå. För man måste ju få det bättre efter döden endå? Det borde ju vara så tycker jag.
Abslout jag har jätte fina vänner, men det kanske inte räcker jämt? Att man kanske behöver känna sig trygg & älskad när man är hemma också? Att man inte har det så måste ju göra en förstörd endå.
Så nu kanske det är dags att lämna allt & flyga upp dit & börja om från början?
Jag har ingen livslust kvar alls längre. Jag vill bara vara någon annan stanns.
Idag vart det ingen skola, p.g.a att jag försov mig -.- Tänkte igår innan jag somna att jag skulle försova mig idag, jag kände det på mig. Men jag försökte tänka att jag inte skulle göra de. Om jag hade dom tankarna skulle jag kanske inte göra det heller... Men jo, de gjorde jag. Så jag vaknade vid 9 & vart grinig på mig själv. Sen kom pappa hem, så då vaknade jag igen, men han var bara hem en snabbis. Så jag somna om. Sen vaknade jag några gånger, men jag klev upp 16:23, vilken osis. Men men, det va ju skönt att sova iallafall, men de blir svårare att somna inatt istället.
När jag klev upp tände jag en brasa, sen snabb diskade jag och sminkade jag mig, även fast jag bara skulle vara hemma. Men jag tänkte lura pappa att jag hade vart i skolan först, men sen ångra jag mig, för tänk om läraren skulle ringa hem om att jag inte va i skolan idag (eftersom jag inte ringde skolan & sjukanmälde mig) För hade jag ljugit för honom först, sen ringer skolan & säger att jag inte va där, så skulle han naturligtvis tro på skolan, då hade det blivit ett jävla liv. Han blir ju inte så glad över att jag är hemma heller, men han blir nog argare om jag ljugit för honom. Så jag berättade att jag inte va i skolan, så han vart inte alls arg.
Men han vart jätteglad över att jag tänt en brasa. Så de va nog de som gjorde att han inte vart arg.
Det är så mycket prov och plugg nu igen! Jag orkar verkligen inte med det.
Justja, praon gick jätte bra förra veckan, jag fick göra lite olika saker.
Tankar!
Många känner sig älskade varje dag, av sina föräldrar, vänner, släkt & av andra.
Jag får aldrig känna mig riktigt älskad för den jag är i skolan.
Jag känner mig sällan älskad av min pappa, för han visar det aldrig.
Vänner, är sällan.
Släkten dom bor låångt bort, så där är ingen idé att jag ens försöker.
Jag tänkte härom dagen, att de kanske inte är meningen att jag ska må bra i mitt liv? Eftersom jag aldrig har vart rikigt lycklig. Sen tänkte jag på att alla vet ju vad dom vill jobba med, kanske inte precis vad men på ett ungefär. Jag har absolut ingen aning. Så det kanske inte finns en framtid för mig? Att jag kommer dö innan gymnastiet eller arbetslivet? Ganska skönt endå. För man måste ju få det bättre efter döden endå? Det borde ju vara så tycker jag.
Abslout jag har jätte fina vänner, men det kanske inte räcker jämt? Att man kanske behöver känna sig trygg & älskad när man är hemma också? Att man inte har det så måste ju göra en förstörd endå.
Så nu kanske det är dags att lämna allt & flyga upp dit & börja om från början?
Jag har ingen livslust kvar alls längre. Jag vill bara vara någon annan stanns.
Kommentarer
Trackback
